Septimackord på piano
Ett septimackord är en treklang plus ännu en ters överst — fyra toner i stället för tre. Den fjärde tonen är vad som förvandlar enkel harmoni till blues, jazz och gospel. Dominantseptimackordet (C7: C–E–G–B♭) är det vanligaste; dess inbyggda spänning drar starkt mot ackordet en kvint under.
Familjen omfattar fem huvudsmaker: dominant7 (durtreklang + liten septima), stor septima (durtreklang + stor septima, mjukt och vilande), moll7 (molltreklang + liten septima), halvförminskat m7♭5, och det helförminskade dim7, som staplar små terser hela vägen upp.
Hör skillnaden genom att spela C7 → F, sedan Cmaj7 för sig själv. Det första kräver upplösning; det andra sitter gärna stilla. Blues använder dominantseptimackord på varje ackord; jazzstandards cyklar ständigt m7 → 7 → maj7 (ii–V–I).
